Så fungerar arvsordningen
Den som inte har skrivit testamente ärvs enligt ärvdabalken. Släkten delas in i tre arvsklasser som står i tur efter varandra: så länge det finns någon i en klass som kan ärva får ingen i nästa klass något. Inom en klass delas arvet lika mellan grenarna, och den som har dött före dig ersätts av sina egna barn.
| Vem | Hur arvet delas |
|---|---|
| Make eller maka | Ärver före barn och släkt. Barn som inte är makens (särkullbarn) får ändå ut sin del direkt. 3 kap. 1 § |
| 1. Barn och barnbarn | Lika per barn. Ett avlidet barns barn delar på dess del. 2 kap. 1 § |
| 2. Föräldrar, syskon, syskonbarn | Hälften var till föräldrarna. En död förälders hälft går till syskonen på den förälderns sida. 2 kap. 2 § |
| 3. Far- och morföräldrar och deras barn | En fjärdedel per far- eller morförälder; en död far- eller morförälders del går till hans eller hennes barn. 2 kap. 3 § |
| Allmänna arvsfonden | Om ingen av ovanstående finns. Kusiner ärver inte. 2 kap. 4 §, 5 kap. 1 § |
Att kusiner inte ärver är ett beslut från 1928, samma år som Allmänna arvsfonden bildades. Enligt fonden dör omkring 1 800 personer i Sverige varje år utan några släktarvingar. Hur klasserna fungerar när du inte har barn – med halvsyskon, syskonbarn och mostrar – står på sidan vem ärver om man inte har barn.
Gift: först bodelning, sedan arv
När en make dör delas först makarnas giftorättsgods lika i en bodelning – allt de äger minus skulder, utom enskild egendom. Den avlidnes hälft, plus hans eller hennes enskilda egendom, är det som ärvs. Har ni bara gemensamma barn ärver den efterlevande maken allt, med fri förfoganderätt: maken får använda och sälja egendomen men inte testamentera bort den. Barnen är efterarvingar och får sin del först när båda föräldrarna har dött – och då som en andel av det som finns kvar, inte ett fast belopp. Läs mer om efterarv och kvotdelen och om hur det ser ut när man är gift och har barn.
Barn som inte är den efterlevande makens – särkullbarn – har rätt att få ut sitt arv direkt. Maken skyddas då av basbeloppsregeln: efter bodelningen ska han eller hon alltid ha egendom för minst fyra prisbasbelopp, så långt arvet räcker. Ett särkullbarn kan också välja att avstå till förmån för maken och få sitt arv senare, som efterarv (3 kap. 9 §).
Sambo: bodelning, aldrig arv
Sambor ärver inte varandra. Den efterlevande sambon kan begära bodelning av det ni köpt för att använda tillsammans – den gemensamma bostaden och bohaget, men inte fritidshus, sparpengar eller bil – och måste göra det senast vid bouppteckningen (8 och 18 §§ sambolagen). Sambon får då hälften, och alltid minst två prisbasbelopp så långt samboegendomen räcker. Allt annat går till dina barn eller din släkt. Vill du att sambon ska ärva krävs ett testamente – se vem ärver om man är sambo.
Belopp som gäller 2026 och 2027
| Regel | 2026 | 2027 |
|---|---|---|
| Prisbasbelopp | 59 200 kr | 59 600 kr |
| Makens minsta andel efter dödsfall – fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ärvdabalken) | 236 800 kr | 238 400 kr |
| Sambons minsta andel av samboegendomen – två prisbasbelopp (18 § sambolagen) | 118 400 kr | 119 200 kr |
| Ett barn under 18 vars tillgångar, till exempel genom arv, överstiger åtta prisbasbelopp: föräldrarna ska lämna en förteckning till överförmyndaren (13 kap. 2 och 3 §§ föräldrabalken) | 473 600 kr | 476 800 kr |
Beloppet som gäller är prisbasbeloppet för det år dödsfallet inträffar. Källa för 2026: regeringen.se, prisbasbelopp för 2026 fastställt. Källa för 2027 (dödsfall från den 1 januari 2027): regeringen.se, prisbasbelopp för 2027 fastställt.
Testamente och laglott
Med ett testamente kan du bestämma över det mesta. Det måste vara skriftligt och undertecknas inför två vittnen som är på plats samtidigt (10 kap. 1 §). Men två saker kan inget testamente ta bort: barnens laglott, som är hälften av det de annars hade ärvt, och makens rätt till fyra prisbasbelopp. Laglotten måste barnet själv begära inom sex månader från att det fick del av testamentet. Föräldrar, syskon, sambo och make har ingen laglott.
Det här räknar kalkylatorn inte på
- Förskott på arv. Det du har gett ett barn medan du levde räknas som förskott på barnets arv, om du inte har sagt något annat (6 kap. 1 §). Exempel finns på sidan vem ärver om man inte är gift och har barn.
- Livförsäkringar och pensioner med förmånstagare. De betalas ut direkt till förmånstagaren och ingår inte i arvet (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen).
- Skulder. Ingen ärver skulder i Sverige, men de betalas ur dödsboet innan något delas ut. Mer om det på sidan ärver man skulder.
- Utlandet. Bodde du utomlands kan det landets arvsregler gälla i stället för de svenska.
Kalkylatorn följer lagtexten i ärvdabalken, äktenskapsbalken och sambolagen och är kontrollräknad mot Skatteverkets exempel i handledningen för bouppteckningsärenden. Sverige har ingen arvsskatt: lagen om arvsskatt upphörde vid utgången av 2004, och ingen skatt tas ut på arv efter dödsfall från och med den 17 december 2004 (prop. 2004/05:97).