Vem ärver om man är gift och har barn? – bodelning, arv och efterarv
Är du gift och har bara barn tillsammans med din make eller maka ärver maken allt du lämnar efter dig. Barnen får vänta: de ärver dig först när även deras andra förälder har dött, och då som en andel av det som finns kvar – inte som ett fast belopp. Här går vi igenom hur det räknas, steg för steg, med en familj som exempel.
Enligt lagen
Din make/maka ärver allt – barnen ärver när maken dör
Kvarlåtenskap efter bodelningen: 1 000 000 kr · din make/maka behåller 1 000 000 kr i bodelningen
- Din make/makaefterlevande make1 000 000 krärver nu
Med fri förfoganderätt: maken får använda allt, men inte testamentera bort det som är efterarv.
- Barn 1gemensamt barn0 krnu
Efterarv: 500 000 kr – i dag 25 % av din makes/makas bo, när din make/maka dör.
- Barn 2gemensamt barn0 krnu
Efterarv: 500 000 kr – i dag 25 % av din makes/makas bo, när din make/maka dör.
Efterarvet är en andel, inte ett belopp: när din make/maka dör går 50 % av det som då finns till dina barn – även om boet har vuxit eller krympt.
- Make/makaärver före barn och släkt – men särkullbarn får ut sitt direkt
- Barn och barnbarnförsta arvsklassen – ärver här
- Föräldrar, syskon och syskonbarnandra arvsklassen
- Far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar, morbrödertredje arvsklassen
- Allmänna arvsfondennär ingen arvinge finns
Så räknades det
- Först bodelning, sedan arv
När en make dör delas makarnas giftorättsgods lika, innan något ärvs: (1 400 000 + 600 000) ÷ 2 = 1 000 000 kr var. Din hälft blir dödsboet. Kvarlåtenskapen – det som ärvs – är 1 000 000 kr.
- Barn och barnbarn ärver först
Det finns 2 grenar av bröstarvingar (barn, eller barnbarn i ett avlidet barns ställe). Varje gren tar lika stor lott: 1/2 var.
- Din make/maka ärver allt – barnen får vänta
Är du gift och har bara barn tillsammans med din make/maka ärver maken hela kvarlåtenskapen, 1 000 000 kr, med fri förfoganderätt. Barnen är efterarvingar: de får sitt arv efter dig först när även din make/maka har dött.
- Efterarvet räknas som en andel, inte ett belopp
Din make/maka har efter dödsfallet 2 000 000 kr: 1 000 000 kr från bodelningen och 1 000 000 kr ur din kvarlåtenskap. Arvet efter dig (1 000 000 kr) är 50 % av det. När din make/maka dör går samma andel – 50 % av det som då finns – till dina barn, oavsett om boet har vuxit eller krympt.
Kalkylatorn räknar inte med förskott på arv, gåvor, livförsäkringar med förmånstagare eller utländsk rätt, och barnbarn räknas en generation ned. Värden anges efter skulder.
Senast uppdaterad 28 september 2026
Steg 1: bodelningen avgör hur mycket som ärvs
Innan någon ärver något delas makarnas giftorättsgods lika mellan dem (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Giftorättsgods är allt var och en äger, minus skulder, utom det som är enskild egendom. Det spelar ingen roll vem som står på lagfarten eller vem som har tjänat mest. Anna och Erik har två barn, Leo och Maja. När Erik dör har han 1 400 000 kr efter skulder – bland annat sin del av villan – och Anna har 600 000 kr. Hälften av det sammanlagda blir var och ens andel, och Eriks andel är det som ärvs. Anna får dessutom ta undan kläder och personliga presenter i skälig omfattning (10 kap. 2 §), och hon kan få bostaden och bohaget på sin lott i avräkning mot sin andel om hon är den som bäst behöver dem (11 kap. 8 §).
| Belopp | |
|---|---|
| Eriks giftorättsgods | 1 400 000 kr |
| Annas giftorättsgods | 600 000 kr |
| Sammanlagt | 2 000 000 kr |
| Var och ens andel (hälften) | 1 000 000 kr |
| Eriks kvarlåtenskap – det som ärvs | 1 000 000 kr |
Steg 2: maken ärver allt, med fri förfoganderätt
Var den som dog gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Anna ärver alltså Eriks 1 000 000 kr och har efteråt 2 000 000 kr. Hon får bo kvar, sälja huset och använda pengarna som hon vill – det är vad fri förfoganderätt betyder. Det enda hon inte får är att testamentera bort det hon ärvt efter Erik (3 kap. 2 § första stycket). Leo och Maja kan inte kräva ut något, inte heller laglotten: laglotten skyddar barn mot ett testamente, inte mot en förälders arvsrätt.
Steg 3: barnen ärver en andel, inte ett belopp
Barnen är efterarvingar. Deras rätt räknas som en kvotdel av det Anna har när hon dör: arvet efter Erik delat med allt Anna hade efter dödsfallet, 1 000 000 kr / 2 000 000 kr = 50 %. Säg att Anna dör femton år senare med 2 400 000 kr. Då räknas 50 % av det som arv efter Erik och resten som Annas eget. Leo och Maja ärver båda delarna, lika mycket var.
| Leo | Maja | |
|---|---|---|
| Efterarv efter Erik (50 %) | 600 000 kr | 600 000 kr |
| Arv efter Anna | 600 000 kr | 600 000 kr |
| Sammanlagt | 1 200 000 kr | 1 200 000 kr |
Varför uppdelningen spelar roll när barnen ärver båda
I exemplet får Leo och Maja lika mycket vilken väg pengarna än går. Skillnaden syns när något förändras innan Anna dör. Den del som är efterarv efter Erik kan Anna inte testamentera bort – den går till Eriks arvingar vad som än står i hennes testamente. Hennes egen del kan hon däremot testamentera, och där är barnen bara skyddade av sin laglott, alltså hälften av sin arvslott. Gifter Anna om sig eller flyttar ihop med en ny sambo ska Eriks arvingars del räknas ut och tas undan innan det blir bodelning med den nya partnern (3 kap. 6 och 7 §§).
När boet växer eller krymper
Kvotdelen gäller det som finns när Anna dör, så barnen delar både uppgång och nedgång. Två undantag skyddar balansen. Har Anna gett bort egendom utan att ta tillbörlig hänsyn till Eriks arvingar, och därmed minskat boet väsentligt, ska Eriks arvingar kompenseras ur hennes del (3 kap. 3 §). Har boet i stället vuxit för att Anna fått ett eget arv, en gåva eller ett testamente, eller för att hon förvärvsarbetat efter Eriks död, tillfaller den ökningen hennes egna arvingar (3 kap. 4 §).
Enskild egendom ändrar andelen
Enskild egendom ingår inte i bodelningen men ärvs ändå. Hade Erik haft 300 000 kr i enskild egendom – till exempel ett arv efter sin far med villkor om att det skulle vara enskilt – hade kvarlåtenskapen blivit 1 300 000 kr. Anna hade haft 2 300 000 kr efter dödsfallet, och barnens efterarv efter Erik hade blivit 56,5 % av hennes bo i stället för 50 %. Mer om det på sidan om enskild egendom.
Om ett av barnen dör före den efterlevande
Efterarvet går till dem som har bäst arvsrätt efter Erik när Anna dör (3 kap. 2 §). Har Leo dött före Anna och lämnat egna barn tar de hans plats och delar på hans del. Har Leo dött utan barn går hela efterarvet efter Erik till Maja.
Testamente mellan makarna
Makar med gemensamma barn skriver ofta testamente till varandra. Står det att maken ska få allt med full äganderätt blir det inget efterarv – om inte barnen påkallar jämkning för att få ut sin laglott. Då får de laglotten, hälften av arvslotten, som efterarv när den andra föräldern dör (7 kap. 3 § andra stycket). Ger testamentet maken fri förfoganderätt och barnen efterarv blir resultatet i stort sett detsamma som utan testamente.
Vanliga frågor
- Kan barnen kräva ut sitt arv när den ena föräldern dör?
- Nej, inte gemensamma barn. Den efterlevande maken ärver allt och barnen får sin del som efterarv. Maken kan däremot frivilligt avstå hela eller en del av arvet, och då delas det mellan barnen.
- Får den efterlevande sälja huset?
- Ja. Fri förfoganderätt betyder att maken får sälja, bo kvar och använda pengarna. Maken får bara inte testamentera bort det som är barnens efterarv, och stora gåvor som minskar boet väsentligt kan leda till att barnen kompenseras.
- Ska barnen vara med på bouppteckningen?
- De ska kallas. Skatteverket räknar upp efterarvingar enligt lag bland dem som ska kallas till bouppteckningsförrättningen, och de antecknas i bouppteckningen.
- Vad gäller om det också finns särkullbarn?
- Särkullbarnet får ut sin arvslott direkt. De gemensamma barnens lotter går till maken som vanligt. Se sidan om att vara gift och ha särkullbarn.