Laglott – hälften av arvslotten, och så begär man den

Hälften av arvslotten

Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge utgör hans eller hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är det barnet hade ärvt utan testamente. Eftersom barnens arvslotter tillsammans är hela kvarlåtenskapen blir laglotterna tillsammans alltid hälften av den – den andra hälften kan du testamentera fritt, hur många barn du än har.

Vem har laglott – och vem har det inte

Bara bröstarvingar har laglott. Är ett barn dött delar hans eller hennes barn på laglotten, precis som på arvslotten. Make, sambo, föräldrar och syskon har ingen laglott. Den som saknar barn kan alltså testamentera bort allt, och föräldrar och syskon kan inte kräva något. En make har i stället ett annat skydd: rätten till fyra prisbasbelopp, som inte heller kan testamenteras bort.

Så begär man laglotten

Laglotten måste påkallas. Barnet gör det genom att meddela testamentstagaren sitt anspråk eller genom att väcka talan mot honom eller henne – och det måste ske inom sex månader från att barnet fick del av testamentet, vilket normalt sker genom att barnet får en bestyrkt kopia av det (14 kap. 4 §). Den som missar fristen har förlorat sin rätt (7 kap. 3 § tredje stycket).

Räkneexempel: allt till en organisation

Ett testamente ger hela kvarlåtenskapen på 900 000 kr till en ideell organisation, och testatorn har tre barn. Varje barns arvslott är 300 000 kr och laglotten 150 000 kr. Begär alla tre sin laglott får organisationen 450 000 kr. Hade testamentet i stället bara gett ett legat på 100 000 kr hade barnen inte behövt begära något: de ärver resten, 266 667 kr var, vilket är mer än laglotten.

Laglotten när testamentet gäller maken

Här skiljer sig barnen åt. Ett särkullbarn får ut sin laglott direkt. Ett gemensamt barn som begär laglott mot ett testamente till den andra föräldern får den bara som efterarv, när den föräldern dör (7 kap. 3 § andra stycket). Med kvarlåtenskap 800 000 kr, ett gemensamt barn och ett särkullbarn blir laglotterna 200 000 kr var: särkullbarnet får 200 000 kr nu, det gemensamma barnet 200 000 kr som efterarv, och maken 600 000 kr. Att begära laglotten är ändå viktigt för det gemensamma barnet om testamentet ger maken full äganderätt – annars blir det inget efterarv alls.

Skatteverkets exempel: när testamentet inte tar allt

Skatteverket räknar i sin handledning på en man som efterlämnar hustru och ett gemensamt barn, med 500 000 kr att fördela efter bodelningen. 400 000 kr har han testamenterat till välgörande ändamål. Barnets laglott är 250 000 kr. De 100 000 kr som testamentet inte omfattar räknas in i laglotten men går till hustrun, så barnet får dem som efterarv. Genom jämkning återvinner barnet bara det som fattas, 150 000 kr, och det får barnet direkt eftersom testamentet gäller någon annan än maken. Välgörenheten behåller 250 000 kr.

• Skatteverket: Handledning för bouppteckningsärenden, avsnitt 7 (pdf, utgåva 2002)

Gåvor, förskott och nyttjanderätt

En gåva som getts under sådana omständigheter eller villkor att den till sitt syfte är att likställa med ett testamente kan jämkas på samma sätt, och värdet läggs till kvarlåtenskapen när laglotten räknas. Talan måste då väckas inom ett år från att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 §). Barnet måste å andra sidan räkna av förskott på arv och det som testamentet själv ger barnet (7 kap. 2 §). Och laglotten ska betalas ut i egendom som barnet får förfoga fritt över, även om testamentet försöker begränsa den med nyttjanderätt eller förvaltningsvillkor (7 kap. 5 §).

• Ärvdabalken 7 kap. – om laglott (riksdagen.se)