Efterarv – fri förfoganderätt och hur kvotdelen räknas
När en gift person dör ärver maken ofta allt, men med ett förbehåll: det som ärvts ska vidare till den först avlidnes släkt när maken dör. Det kallas efterarv, och de som ska få det kallas efterarvingar. Efterarvet är inte ett belopp utan en andel av makens bo – kvotdelen – och det är den som avgör hur mycket som till sist kommer fram.
Enligt lagen
Din make/maka ärver allt – barnet ärver när maken dör
Kvarlåtenskap efter bodelningen: 900 000 kr · din make/maka behåller 600 000 kr i bodelningen
- Din make/makaefterlevande make900 000 krärver nu
Med fri förfoganderätt: maken får använda allt, men inte testamentera bort det som är efterarv.
- Barn 1gemensamt barn0 krnu
Efterarv: 900 000 kr – i dag 60 % av din makes/makas bo, när din make/maka dör.
Efterarvet är en andel, inte ett belopp: när din make/maka dör går 60 % av det som då finns till ditt barn – även om boet har vuxit eller krympt.
- Make/makaärver före barn och släkt – men särkullbarn får ut sitt direkt
- Barn och barnbarnförsta arvsklassen – ärver här
- Föräldrar, syskon och syskonbarnandra arvsklassen
- Far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar, morbrödertredje arvsklassen
- Allmänna arvsfondennär ingen arvinge finns
Så räknades det
- Först bodelning, sedan arv
När en make dör delas makarnas giftorättsgods lika, innan något ärvs: (600 000 + 600 000) ÷ 2 = 600 000 kr var. Din hälft blir dödsboet, tillsammans med din enskilda egendom på 300 000 kr som inte ingår i bodelningen. Kvarlåtenskapen – det som ärvs – är 900 000 kr.
- Barn och barnbarn ärver först
Det finns en gren av bröstarvingar, så den tar hela arvslotten.
- Din make/maka ärver allt – barnen får vänta
Är du gift och har bara barn tillsammans med din make/maka ärver maken hela kvarlåtenskapen, 900 000 kr, med fri förfoganderätt. Barnen är efterarvingar: de får sitt arv efter dig först när även din make/maka har dött.
- Efterarvet räknas som en andel, inte ett belopp
Din make/maka har efter dödsfallet 1 500 000 kr: 600 000 kr från bodelningen och 900 000 kr ur din kvarlåtenskap. Arvet efter dig (900 000 kr) är 60 % av det. När din make/maka dör går samma andel – 60 % av det som då finns – till dina barn, oavsett om boet har vuxit eller krympt.
Kalkylatorn räknar inte med förskott på arv, gåvor, livförsäkringar med förmånstagare eller utländsk rätt, och barnbarn räknas en generation ned. Värden anges efter skulder.
Senast uppdaterad 28 september 2026
Vem är efterarvinge?
Efterarvingar enligt lag är makarnas gemensamma barn och deras barn, och – om det inte finns några barn – den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (3 kap. 2 § ärvdabalken). Ett särkullbarn blir efterarvinge om det avstår sitt arv till förmån för maken (3 kap. 9 §) eller om basbeloppsregeln skjuter upp en del av arvet. Far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar, morbröder och kusiner blir aldrig efterarvingar. Efterarvingarna ska kallas till bouppteckningen och antecknas i den.
Fri förfoganderätt – vad maken får och inte får
Den efterlevande maken äger det ärvda med fri förfoganderätt. Maken får bo i huset, sälja det, göra av med pengarna och leva på det ärvda. Maken får däremot inte bestämma över efterarvingarnas del genom testamente (3 kap. 2 § första stycket). Ger maken bort så mycket att boet minskar väsentligt, utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna, ska de kompenseras ur makens egna arvingars del. Räcker inte det kan gåvan behöva lämnas tillbaka, om mottagaren insåg eller borde ha insett att den skadade efterarvingarna. Talan om att få tillbaka en gåva måste väckas inom fem år från att gåvan togs emot (3 kap. 3 §).
Kvotdelen: arvet delat med allt maken hade
Andelen räknas ut vid det första dödsfallet. Skatteverket beskriver den som arvet efter den först avlidne delat med summan av arvet, makens bodelningsandel och makens egen enskilda egendom. I Skatteverkets exempel dör Bertil med 600 000 kr i giftorättsgods och 300 000 kr i enskild egendom. Anna har 600 000 kr i giftorättsgods. Anna får 600 000 kr i bodelningen och ärver 900 000 kr. Kvotdelen blir 900 000 kr / 1 500 000 kr = 3/5. Är Annas bo värt 1 000 000 kr när hon dör kommer 600 000 kr från Bertil och 400 000 kr är Annas eget – oavsett om boet har vuxit eller krympt sedan Bertil dog.
Det här ändrar kvotdelen
Utgångsläget är hälften: har makarna bara giftorättsgods och delar lika blir arvet lika stort som makens bodelningsandel. Allt som gör arvet och bodelningsandelen olika stora flyttar kvotdelen. Tabellen utgår från en make med ett gemensamt barn och räknar med kalkylatorns motor.
| Situation | Barnets efterarv |
|---|---|
| Bara giftorättsgods, hälftendelning | 50 % |
| Den avlidne har också 300 000 kr i enskild egendom | 60 % |
| Den efterlevande har också 300 000 kr i enskild egendom | 40 % |
| Omvända belopp och maken behåller sitt (12 kap. 2 § äktenskapsbalken) | 33,3 % |
| Det finns också ett särkullbarn som får ut sin lott | 33,3 % |
Vem som får efterarvet avgörs när maken dör
Efterarvet går till dem som har den bästa arvsrätten efter den först avlidne vid den efterlevandes död (3 kap. 2 §). Har ett gemensamt barn dött under tiden tar hans eller hennes barn platsen. Har den först avlidnes föräldrar dött går deras del till syskonen. Finns ingen efterarvinge kvar har maken fått egendomen med full äganderätt, och allt går till makens egna arvingar. Omvänt gäller: saknar den sist avlidne egna arvingar tar efterarvingarna hela boet (3 kap. 8 §).
Förkovran, nytt äktenskap och ny sambo
Har makens bo vuxit för att maken fått arv, gåvor eller testamente, eller genom eget förvärvsarbete efter dödsfallet, går den ökningen till makens egna arvingar (3 kap. 4 §). Gifter maken om sig ska efterarvingarnas del räknas fram och tas ut innan det blir bodelning i det nya äktenskapet (3 kap. 6 §), och samma sak gäller om maken dör och lämnar en sambo (3 kap. 7 §).
Testamente kan ta bort efterarvet – nästan
Har den först avlidne testamenterat allt till maken med full äganderätt blir det inget efterarv, om testamentet vinner laga kraft. Gemensamma barn kan då ändå begära sin laglott, men får den bara som efterarv (7 kap. 3 § andra stycket). Ett testamente kan också gå åt andra hållet och bestämma vem som ska få egendomen när maken dör; då gäller reglerna om efterarv på motsvarande sätt (12 kap. 1 §).
Vanliga frågor
- Är efterarvingar dödsbodelägare?
- Inte i den först avlidnes dödsbo. De ska kallas till bouppteckningen och antecknas som efterarvingar, men blir dödsbodelägare först i den efterlevande makens dödsbo.
- Kan efterarvingarna kräva ut sitt arv i förtid?
- Nej. Den efterlevande maken kan däremot frivilligt avstå hela eller delar av arvet, och då delas det ut till efterarvingarna direkt.
- Vad är skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt?
- Med full äganderätt bestämmer ägaren fritt, även genom testamente. Med fri förfoganderätt får ägaren använda och sälja egendomen men inte testamentera bort den – den del som är efterarv går till efterarvingarna.