Basbeloppsregeln – makens rätt till fyra prisbasbelopp (236 800 kr år 2026)
Basbeloppsregeln är golvet under en efterlevande make. Oavsett särkullbarn och oavsett testamente ska maken efter dödsfallet ha egendom för minst fyra prisbasbelopp – 236 800 kr om dödsfallet inträffar 2026 – så långt arvet räcker. För sambor finns en motsvarande regel på två prisbasbelopp, men den gäller bara bostad och bohag. Här är hur båda räknas.
Enligt lagen
Särkullbarnet får en del av sitt arv direkt, resten går till maken
Kvarlåtenskap efter bodelningen: 200 000 kr · din make/maka behåller 200 000 kr i bodelningen
- Din make/makaefterlevande make36 800 krärver nu
Med fri förfoganderätt: maken får använda allt, men inte testamentera bort det som är efterarv.
- Barn 1särkullbarn163 200 krfår nu
Efterarv: 36 800 kr – i dag 15,5 % av din makes/makas bo, när din make/maka dör.
Efterarvet är en andel, inte ett belopp: när din make/maka dör går 15,5 % av det som då finns till ditt barn – även om boet har vuxit eller krympt.
- Make/makaärver före barn och släkt – men särkullbarn får ut sitt direkt
- Barn och barnbarnförsta arvsklassen – ärver här
- Föräldrar, syskon och syskonbarnandra arvsklassen
- Far- och morföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar, morbrödertredje arvsklassen
- Allmänna arvsfondennär ingen arvinge finns
Så räknades det
- Först bodelning, sedan arv
När en make dör delas makarnas giftorättsgods lika, innan något ärvs: (400 000 + 0) ÷ 2 = 200 000 kr var. Din hälft blir dödsboet. Kvarlåtenskapen – det som ärvs – är 200 000 kr.
- Barn och barnbarn ärver först
Det finns en gren av bröstarvingar, så den tar hela arvslotten.
- Särkullbarn får ut sitt arv direkt
Ett barn som inte är din makes/makas barn (särkullbarn) har rätt att få ut sin arvslott direkt.
- Basbeloppsregeln skyddar din make/maka
En efterlevande make har alltid rätt till egendom för fyra prisbasbelopp (236 800 kr med prisbasbeloppet för 2026) räknat tillsammans med sin bodelningsandel och sin enskilda egendom (200 000 kr). Därför får din make/maka ytterligare 36 800 kr ur kvarlåtenskapen. Det som på så sätt tas från barnens arv får de i stället som efterarv när din make/maka dör.
- Efterarvet räknas som en andel, inte ett belopp
Din make/maka har efter dödsfallet 236 800 kr: 200 000 kr från bodelningen och 36 800 kr ur din kvarlåtenskap. Arvet efter dig (36 800 kr) är 15,5 % av det. När din make/maka dör går samma andel – 15,5 % av det som då finns – till dina barn, oavsett om boet har vuxit eller krympt.
Kalkylatorn räknar inte med förskott på arv, gåvor, livförsäkringar med förmånstagare eller utländsk rätt, och barnbarn räknas en generation ned. Värden anges efter skulder.
Senast uppdaterad 28 september 2026
Vad regeln säger
Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med det maken fick i bodelningen och makens egen enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid dödsfallet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr, fastställt av regeringen i september 2025. Egendom som maken bara får nyttjanderätt till räknas inte in.
Hur mycket maken får – beroende på vad maken redan har
Regeln fyller upp till golvet och inte mer. Ju mer maken själv har efter bodelningen, desto mindre tas ur arvet. Exemplet gäller en kvarlåtenskap med ett särkullbarn som annars hade ärvt allt.
| Makens bodelningsandel + enskild egendom | Maken får ur arvet | Särkullbarnet får nu |
|---|---|---|
| 0 kr | 236 800 kr | 63 200 kr |
| 100 000 kr | 136 800 kr | 163 200 kr |
| 200 000 kr | 36 800 kr | 263 200 kr |
| 300 000 kr | 0 kr | 300 000 kr |
Den som får stå tillbaka får efterarv
Det som maken tar enligt basbeloppsregeln ärver maken med fri förfoganderätt. Särkullbarnet förlorar det inte utan får det som efterarv när maken dör – Skatteverket kallar det ett "tvunget avstående". Med två särkullbarn, en kvarlåtenskap på 180 000 kr och en make som har 180 000 kr efter bodelningen får maken 56 800 kr. Varje barn får 61 600 kr direkt och 12 % av makens bo som efterarv.
Regeln går före testamente
Ett testamente som inkräktar på makens rätt enligt basbeloppsregeln är i den delen utan verkan (3 kap. 1 § andra stycket) – det behövs ingen klandertalan. Har någon utan barn testamenterat allt till en organisation och har maken 150 000 kr efter bodelningen, får maken ändå 86 800 kr ur kvarlåtenskapen på 150 000 kr och organisationen resten, 63 200 kr. Regeln går också före barnens laglott.
En arvsregel sedan 1988
Före 1988 fanns en basbeloppsregel i giftermålsbalken, men den var en bodelningsregel: maken fick egendomen som sin andel i bodelningen, med full äganderätt. Sedan äktenskapsbalken och de nya arvsreglerna trädde i kraft 1988 är regeln en arvsregel. Maken ärver alltså beloppet – och därför blir det efterarv. Skillnaden har betydelse fortfarande när den först avlidne dog före 1988.
Sambor: två prisbasbelopp, 118 400 kr
När en sambo dör har den efterlevande rätt att vid bodelningen alltid få så mycket av samboegendomen, efter skulder, att det motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket sambolagen). Den regeln är en bodelningsregel och gäller bara bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk – inte sparpengar eller annat. Är samboegendomen 150 000 kr och ägs helt av den som dog får den efterlevande 118 400 kr i stället för hälften, 75 000 kr. Något arv blir det inte: resten går till den avlidnes arvingar.
Vanliga frågor
- Vilket prisbasbelopp gäller?
- Det som gäller det år dödsfallet inträffar. För dödsfall under 2026 är det 59 200 kr, så fyra prisbasbelopp är 236 800 kr och två är 118 400 kr.
- Gäller basbeloppsregeln när det bara finns gemensamma barn?
- Den gäller, men den behövs inte: med bara gemensamma barn ärver maken redan hela kvarlåtenskapen. Regeln får betydelse när det finns särkullbarn eller ett testamente till någon annan.
- Gäller regeln registrerade partner?
- Ja. Det som gäller för makar gäller också för registrerade partner.