Ärver man skulder? – så betalas den dödes skulder, och när maken berörs

Skulderna betalas ur dödsboet

Kronofogden svarar kort: enligt svensk lag ärver du inte skulder. Den dödes tillgångar och skulder på dödsdagen tas upp i bouppteckningen (20 kap. 4 § ärvdabalken), som ska förrättas inom tre månader (20 kap. 1 §). Skulderna betalas sedan med tillgångarna i dödsboet, och först det som blir över kan skiftas mellan arvingarna. Räcker tillgångarna bara till begravningen och finns ingen fastighet eller tomträtt kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen (20 kap. 8 a §).

Dela inte ut arvet för tidigt

Innan en månad har gått från bouppteckningen får en skuld bara betalas om det med fog kan antas att det inte skadar borgenärerna (21 kap. 1 §). Görs bodelning eller arvskifte innan skulderna är betalda, eller innan pengar till dem har satts undan, ska bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap. 4 §). Kronofogdens råd är detsamma: har ni redan delat upp tillgångarna ska ni lämna tillbaka så mycket till dödsboet att det täcker skulderna.

1. Kronofogden: Kan jag ärva skulder?
2. Kronofogden: Vad ska vi göra med skulder i ett dödsbo?

Gift: skulderna räknas av i bodelningen

Maken ärver inte heller skulderna. Men vid bodelningen räknas varje makes skulder av från hans eller hennes eget giftorättsgods innan resten delas lika (11 kap. 2–3 §§ äktenskapsbalken). Den som har mer skulder än tillgångar bidrar då med noll till delningen – men får ändå hälften av den andres. Erik dör med 300 000 kr i tillgångar och 500 000 kr i skulder. Anna har 600 000 kr och inga skulder. Vid en vanlig bodelning reserveras Eriks 300 000 kr för hans skulder, Annas 600 000 kr delas lika, och Eriks andel blir 600 000 kr (11 kap. 6 §). Anna lämnar alltså 300 000 kr till dödsboet, som betalar skulderna och har 100 000 kr kvar – som Anna sedan ärver.

Den efterlevande får behålla sitt

Vid en bodelning efter dödsfall får den efterlevande maken begära att var och en behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § äktenskapsbalken). Anna behåller då sina 600 000 kr, Eriks dödsbo har bara hans egna 300 000 kr, och borgenärerna får nöja sig med det. Skillnaden för Anna i exemplet är 200 000 kr. Hon ärver i gengäld ingenting efter Erik, och därmed blir det inget efterarv till barnen.

När skulderna är större än tillgångarna

Då blir det inget arv – men inte heller någon skuld för arvingarna. En ensamstående pappa dör med 400 000 kr i skulder. När begravningen och bouppteckningen är betalda finns 150 000 kr kvar. Pengarna går till skulderna, och de 250 000 kr som inte räcker får borgenärerna skriva av. Barnen ärver ingenting och betalar ingenting. De behöver inte heller avstå arvet för att slippa skulderna: ett arvsavstående gäller bara det som blir kvar när skulderna är betalda, och här blir ingenting kvar. Det som däremot kan bli dyrt är att ta något ur boet innan skulderna är betalda – det ska lämnas tillbaka (21 kap. 4 §).

Före den 1 juli 1981 kunde arvingar bli personligt ansvariga

Att arvingar inte ärver skulder har inte alltid varit lika självklart. Tidigare gällde att dödsbodelägarna kunde bli personligt ansvariga för den dödes skulder om boet inte inom en viss tid lämnats till förvaltning av en boutredningsman eller till konkurs. Regeringen föreslog i prop. 1980/81:48 att det ansvaret skulle tas bort och att ändringarna skulle börja gälla den 1 juli 1981. I stället infördes regeln om att en bodelning eller ett arvskifte som görs innan skulderna är betalda ska gå åter. Den som läser äldre texter eller hör äldre släktingar varna för att "ärva skulder" kan alltså ha den gamla regeln i tankarna.

1. Prop. 1980/81:48 om dödsbodelägares ansvar för den dödes skulder m.m. (riksdagen.se)

Skulder som inte följer med dödsboet

Studielån enligt studiestödslagen skrivs av när låntagaren dör (4 kap. 25 § studiestödslagen). Har du själv skrivit under ett lån tillsammans med den som dog, till exempel ett gemensamt bolån, är lånet också ditt eget – det ärvs inte, men det försvinner inte heller.

1. Ärvdabalken 20–21 kap. – bouppteckning och den dödes skulder (riksdagen.se)